Nerbajsad!!!
Inatt har jag sovit i ugn 4 tim. Vaknade av att Liam la av sådan brakare att den kunde väckt hela länet. Tänkte att jag skulle göra som när han bara var ngr veckor. När han hade bajsat ner sig var det lättare att bara spola av honom under kranen. Tom på föräldra-kursen fick vi det rådet och det funkade jättebra.
I teorin lät det jättebra. Men GUDARS SKYMNING vilken skillnad det är att göra så på en jätteliten bebis och en nu 3 kg tyngre och en hel massa längre bebis. Som desutom sprattlar som tusan och säger:
"mamma va gör du nu? va va va??? varför dååååå? ja e hungrig!!!! nej ja ska skita!!! nej ja e hungrig! Nej nu kissar ja! Va gör du nu mamma va va va????" inte bokstavligt talat utan med blick o kroppsspråk förståååååss!!!
Men jag skötte det ack så bra!
Trodde jag ja. Väl ute i vardagsrummet kände jag att det var jättekallt på låret. Ja se där ja! Jordens största bajsklutt. Mitt på låret utsmetat och härligt. Knallgult. Till poängen hör att jag inte hade andra byxor rena. Så det var att bara tvätta bort det bäst jag kunde. -Hej jag heter Elena och är morsa!....-Hej elena!!!
Mormor skulle eg kommit förbi. Men vi bestämde att ses imorgon istället.
Jag och Liam hade i stort sett varit i soffan hela dagen. Så kände att, trots att vi båda är lite krassliga, vi behövde hitta på något. Bestämde m Linus att följa med till stan. Men tydligen tolkar min hjärna att "fixa iordning sig" som att "kör tvål i ögat så det ser ut som du har en varinfektion!". Lätt fixat!
Knallrött o rinnigt öga, läckert!
Hade på mig ett kort linne, som visade att jag hade ett par asfula gravid-byxor på mig (fastän jag inte behöver. Gått ner grav.kilona.) Men garderoben behöver minst sagt en boost. Tänkte att ja ska till clas ohlson. Vad gör det att jag har ett rinnigt uppsvullet öga, är nerbajsad m knallgult bajs och desutom har skiiitfula kläder på mig. Kommer ju ändå inte träffa ngn.
Sagt och gjort, jag och Linus skulle bara in o ta en snabb kebab. Linus var o köpte klapp. Jag gick och satte mig. Några sekunder efter kom ett team fr SVT in med ena killen fr "Lyxfällan". De sätter sig vid bordet bredvid oss och börjar intervjuva. Med kameran riktad rakt i fejjat.....
Ibland har man flyt! Grattis mig // Nerbajsad och enögd!
Nu är jag helt slut!
usch vad lite jag sovit! o känner mig krasslig. Öm i lederna. Änskar mig inget mer än att bli lite bortskämd av Linus idag. Hoppas går ju ;)!!!
Liam är på gott humör. Ligger och jollrar i soffan här bredvid. Gissa förresten vem det är som har flest paket under granen?
Liam är på gott humör. Ligger och jollrar i soffan här bredvid. Gissa förresten vem det är som har flest paket under granen?
Fnyfniken....
vilka är ni som läser min blogg?
Vet att ni säkert tröttnat lite eftersom jag varit lite dålig på att skriva....
Vet att ni säkert tröttnat lite eftersom jag varit lite dålig på att skriva....
tröööööött....
nu har det blivit så här sent idag igen. Hur kommer det gå imorgon? Liam somnade skapligt idag så kommer vakna tidigt, pigg som bara den antar jag. Ojoj. Får bli att gå o lägga mig tidigt imorgon! (Som att de kommer ske ;)...).
Katrin och Ronja var här idag. Alltid lika trevligt.
Ser fram emot julafton, och minst liak mkt att bli frisk!!!
Katrin och Ronja var här idag. Alltid lika trevligt.
Ser fram emot julafton, och minst liak mkt att bli frisk!!!
"Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra"
Rubriken är ett citat ifrån Madeleine Albright.
Jag älskar det citatet.
Det är så sant. Det är, tyvärr, väldigt vanligt förekommande att kvinnor hugger varandra i ryggen. Eller i avund agerar illa.
Varför är det så?
Jag har aldrig varit lagd åt det hållet. Visst jag har haft personer jag inte varit särskillt förtjust i. Jag kanske betett mig barnsligt, jag är bara människa. Men de gånger har det varit befogat.
Men aldrig beroende på om det är en tjej el kille. Eller pga av avund.
Ni kanske känner igen beteendet?
Ni kanske känner ngn, eller kanske tom ör sådan själv?
När ni ser en nyfriserad tjej tänker ni "subba!" istället för "vad snyggt!".
Jag har fått reda på några gr att det funnits ngn som inte gillat mig. Nästintill hatat mig. Det är helt ok för min del. Jag gillar inte alla här i världen. Att alla inte skulle gilla mig bekommer mig inte. Jag kan däremot tycka att det är lustigt ifall den personen i fråga som uttalat misstycke om mig, aldrig pratat med mig el inte inte alls känner mig. Sånt tycker jag är hellustigt.
Jag funkar som så att jag bildar min egen uppfattning.
Men det var inte pga detta som jag skriver detta inlägget.
Utan jag tänker på en nyfunnen vän. Denna tjej är nybliven mamma. Hon går igenom en ansträngande period då hennes dotter äter dåligt. Dottern har gjort det ett tag nu. Och hennes söta mamma är så stark. Så himla duktig. Hon skrev på nätet om besvärliga nätter. Som svar får hon att "värre blir det"... en "vänta du bara"-jargong sätter igång.
Är helt övertygad om att ingen av dessa menar att vara elaka. De menar nog absolut inte att göra henne eller någon annan ledsen. Är kanske tom helt ovetandes om vilken sits vederbörande pratar om.
Det gör mig bara ledsen... och irriterad. Att så många, så fort, är så duktiga på att säga att "det blir värre" utan att ens veta vad man pratar om.
När jag var gravid, tog sprutor i min ÖMMA stora mage varje kväll ajaj, kräktes ifr v2 med en veckas uppehåll i v 38 sen började det igen, foglossning, en fruktansvärd halsbränna som gjorde att ja hade svårt att dricka vatten ens, problem med magen, migrän och eneromt ont pga min reumatism. då fick jag, oftast, som svar att "VÄRRE BLIR DET !!!" med ett litet snett flin. När man pratade med ngn som hade barn. Jag brukade tänka "HUUUUR kan det bli värre????!".
Man blev enormt misspepp av att höra sånt. Men på ngt sätt kände jag att -nej det blir BÄTTRE!
Och visst blev det så!
Visst sena nätter/tidiga mornar. En arg Liam. En hungrig mamma. Men värre än hur jag hade det innan? Nej skulle inte tro det.
Hur som helst.... folk måste sluta negga.
Detta fixar du =)
"Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra"!
Vad vore världen utan Madeleine´s?....
Jag älskar det citatet.
Det är så sant. Det är, tyvärr, väldigt vanligt förekommande att kvinnor hugger varandra i ryggen. Eller i avund agerar illa.
Varför är det så?
Jag har aldrig varit lagd åt det hållet. Visst jag har haft personer jag inte varit särskillt förtjust i. Jag kanske betett mig barnsligt, jag är bara människa. Men de gånger har det varit befogat.
Men aldrig beroende på om det är en tjej el kille. Eller pga av avund.
Ni kanske känner igen beteendet?
Ni kanske känner ngn, eller kanske tom ör sådan själv?
När ni ser en nyfriserad tjej tänker ni "subba!" istället för "vad snyggt!".
Jag har fått reda på några gr att det funnits ngn som inte gillat mig. Nästintill hatat mig. Det är helt ok för min del. Jag gillar inte alla här i världen. Att alla inte skulle gilla mig bekommer mig inte. Jag kan däremot tycka att det är lustigt ifall den personen i fråga som uttalat misstycke om mig, aldrig pratat med mig el inte inte alls känner mig. Sånt tycker jag är hellustigt.
Jag funkar som så att jag bildar min egen uppfattning.
Men det var inte pga detta som jag skriver detta inlägget.
Utan jag tänker på en nyfunnen vän. Denna tjej är nybliven mamma. Hon går igenom en ansträngande period då hennes dotter äter dåligt. Dottern har gjort det ett tag nu. Och hennes söta mamma är så stark. Så himla duktig. Hon skrev på nätet om besvärliga nätter. Som svar får hon att "värre blir det"... en "vänta du bara"-jargong sätter igång.
Är helt övertygad om att ingen av dessa menar att vara elaka. De menar nog absolut inte att göra henne eller någon annan ledsen. Är kanske tom helt ovetandes om vilken sits vederbörande pratar om.
Det gör mig bara ledsen... och irriterad. Att så många, så fort, är så duktiga på att säga att "det blir värre" utan att ens veta vad man pratar om.
När jag var gravid, tog sprutor i min ÖMMA stora mage varje kväll ajaj, kräktes ifr v2 med en veckas uppehåll i v 38 sen började det igen, foglossning, en fruktansvärd halsbränna som gjorde att ja hade svårt att dricka vatten ens, problem med magen, migrän och eneromt ont pga min reumatism. då fick jag, oftast, som svar att "VÄRRE BLIR DET !!!" med ett litet snett flin. När man pratade med ngn som hade barn. Jag brukade tänka "HUUUUR kan det bli värre????!".
Man blev enormt misspepp av att höra sånt. Men på ngt sätt kände jag att -nej det blir BÄTTRE!
Och visst blev det så!
Visst sena nätter/tidiga mornar. En arg Liam. En hungrig mamma. Men värre än hur jag hade det innan? Nej skulle inte tro det.
Hur som helst.... folk måste sluta negga.
Detta fixar du =)
"Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra"!
Vad vore världen utan Madeleine´s?....
Sena kväller!!!!
Oh fy vad sent jag är uppe nu!
Grabbarna sover sedan länge. Jag har hunnit med att diska, plocka lite och fixa m lite julmat. (En behövlig rengöring av micron är gjord också. Jag o Linus är inte riktigt ense om vem det är som micrat med en nappflaska LIGGANDES i micron, men någon är det ;)...).
Har vilat också! Bara suttit och inte gjort ngt. Det förtjänar jag. Men usch vad tiden rusar iväg då!
Slagit in lite julklappar också. Nu ligger det ett par stycken under granen. Man börjar ju bli lite nyfiken ;)!
Liam har börjat skratta väldigt mkt! Det gjorde han ju iof väldigt tidigt. Vid 4 veckors ålder log han redan massor. Bm Lena var så imponerad ;).
Men nu skrattar han högt när man "Mumsar" honom på halsen/nacken. Eller när jag bara busar m honom generellt.
Han ler när han ser mig också. Förut brukade jag mötas av ett leende då jag själv satt och log mot honom. Nu kan jag sitta och göra annat, helt utan att le. När jag sedan kollar mot tex vagnen där Liam sitter så ser jag att han sitter och tittar på mig och LER stoort =). Gud vad det värmer! Helt underbart.
Den 18 november vände han sig fr mage till rygg första gången. Jag och Linus blev helt chockade. Det var ju verkligen tidigt. Och nu i onsdags körde han en vändning också.
De senaste veckorna har han även hajjat hur skoj det är att slita av mamma (och andra långhåriga) håret. Jag fatta aldrig varför folk sa att man blev tunnhårig när man ammade. Nu vet jag: - ammar du så har du ett litet barn, ett litet barn sliter av ditt hår!. Jag som trodde det var ngt hormoniellt! ;)
Liam har börjat böja på benen då man håller honom under armarna och "studsar" med honom i luften. Han är "med" på ett annat sätt. Mycket roligare än de där sladder benen han hade förut ;). Men alltid lika söt med både sladder- och hopp-ben :D!!!
Grabbarna sover sedan länge. Jag har hunnit med att diska, plocka lite och fixa m lite julmat. (En behövlig rengöring av micron är gjord också. Jag o Linus är inte riktigt ense om vem det är som micrat med en nappflaska LIGGANDES i micron, men någon är det ;)...).
Har vilat också! Bara suttit och inte gjort ngt. Det förtjänar jag. Men usch vad tiden rusar iväg då!
Slagit in lite julklappar också. Nu ligger det ett par stycken under granen. Man börjar ju bli lite nyfiken ;)!
Liam har börjat skratta väldigt mkt! Det gjorde han ju iof väldigt tidigt. Vid 4 veckors ålder log han redan massor. Bm Lena var så imponerad ;).
Men nu skrattar han högt när man "Mumsar" honom på halsen/nacken. Eller när jag bara busar m honom generellt.
Han ler när han ser mig också. Förut brukade jag mötas av ett leende då jag själv satt och log mot honom. Nu kan jag sitta och göra annat, helt utan att le. När jag sedan kollar mot tex vagnen där Liam sitter så ser jag att han sitter och tittar på mig och LER stoort =). Gud vad det värmer! Helt underbart.
Den 18 november vände han sig fr mage till rygg första gången. Jag och Linus blev helt chockade. Det var ju verkligen tidigt. Och nu i onsdags körde han en vändning också.
De senaste veckorna har han även hajjat hur skoj det är att slita av mamma (och andra långhåriga) håret. Jag fatta aldrig varför folk sa att man blev tunnhårig när man ammade. Nu vet jag: - ammar du så har du ett litet barn, ett litet barn sliter av ditt hår!. Jag som trodde det var ngt hormoniellt! ;)
Liam har börjat böja på benen då man håller honom under armarna och "studsar" med honom i luften. Han är "med" på ett annat sätt. Mycket roligare än de där sladder benen han hade förut ;). Men alltid lika söt med både sladder- och hopp-ben :D!!!
Älskade papi, sambo & vän!
Aldrig ngonsin har vi bråkat så mycket, som sedan Liam kommit till världen. Vi oroar oss, vi är inte alltid överens.
Vi måste samsas och komma överens om hur man har hand om något man älskar så mycket, mer än livet självt.
Det är inte alltid lätt. Det är OFTA svårt, men ALLTID värt det.
Jag har aldrig heller kännt så enorm kärlek till Papi som fter Liam kom hit. Linus är n givmild Papi, sambo och vän. Han ställer upp i vått och torrt. Han ställer krav på mig att inte sitta och gnälla. Och Gud vad jag kan bhöva det!
Många gr går det vägen. Andra år han en verbal uppläxning ;).
Han har ett hjärta större än de flestas. Han är n sann humanist. Och vi delar många åsikter. Jag är så dålig på att säga dessa ord till honom. Han örtjänar så att få höra dm!
Jag ska försöka bli bättr på det.
Älskar dig Linus!
Vi måste samsas och komma överens om hur man har hand om något man älskar så mycket, mer än livet självt.
Det är inte alltid lätt. Det är OFTA svårt, men ALLTID värt det.
Jag har aldrig heller kännt så enorm kärlek till Papi som fter Liam kom hit. Linus är n givmild Papi, sambo och vän. Han ställer upp i vått och torrt. Han ställer krav på mig att inte sitta och gnälla. Och Gud vad jag kan bhöva det!
Många gr går det vägen. Andra år han en verbal uppläxning ;).
Han har ett hjärta större än de flestas. Han är n sann humanist. Och vi delar många åsikter. Jag är så dålig på att säga dessa ord till honom. Han örtjänar så att få höra dm!
Jag ska försöka bli bättr på det.
Älskar dig Linus!
hiiiiigh fiiiivee!
Papi har fixat ett trådlöst tangentbord åt mig! Nu kan jag sitta i soffan och skriva!!! (datorn är ikopplad i tvn) Perfa, blir liite omständigt att ha datorn OCH ett barn i knät alltsom oftast!
Vi var på bvc i Måndags. Liam fick sina vaccinations-sprutor. Han var JÄTTEDUKTIG! Grät örstås när han fick sprutorna. Men humöret var snabbt på topp igen! Värre var det när jag skulle sätta på honom hans vantar. Då blev köttkorven lite sur!
Barnmorskan har mer rätt än vad hon anar då hon säger att "han är charmig och bestämd!". Liam gillar Bm Lena. Fast å andra sidan gillar han dem flesta!
Han väger nu 6,2 kg o är 63 cm ör dem som undrar!
Vi var på bvc i Måndags. Liam fick sina vaccinations-sprutor. Han var JÄTTEDUKTIG! Grät örstås när han fick sprutorna. Men humöret var snabbt på topp igen! Värre var det när jag skulle sätta på honom hans vantar. Då blev köttkorven lite sur!
Barnmorskan har mer rätt än vad hon anar då hon säger att "han är charmig och bestämd!". Liam gillar Bm Lena. Fast å andra sidan gillar han dem flesta!
Han väger nu 6,2 kg o är 63 cm ör dem som undrar!
funderingar.....
jag blir så less... jag blir så frustrerad. När lederna värker.
Tankar om VARFÖR ska allt vara så svårt, göra så ont?!
Att se sitt lilla barn gråta och inte själv kunna lyfta honom, gå runt med honom. Att inte kunna knäppa igen en j-a body! Lyfta honom alla gr på babysången som han tycker är så roligt. Jag känner mig hemsk då...
Få vet hur frustrerande det är...
Jag har dock en nära släkting som för mig är en jättestor förebild. Hon är jättetrevlig, har en jättego familj, är vacker, underbar och framför allt väldigt glad. En av de absolut gladaste och trevligaste personerna jag känner faktiskt, och hon har reumatism. Hon gnäller inte!
Hon ger mig, ovetandes om det själv, hoppet tillbaka när det är nere. Jag tänker då "inte nog med att allt inte behöver vara skit, det kan också vara väldigt ***** bra!". Hon vet inte detta men en dag ska jag säga det till henne =).
Jag brottas med tankar om att det är så besvärligt, att ovissheten om hur det kommer vara om 1 år, eller ens imorgon. Jag vet aldrig... kontra tankar om att jag har sådan TUR att det inte är värre än vad det är!
Att det faktiskt bara är IBLAND jag har så himla ont.
Det här är faktiskt den utan tvekan underbaraste tiden i mitt liv, ja lever den nu!
Liam är glad, han är förstående. Det gör inget om bara varannan knapp är knäppt på bodyn. Eller om han och mamma byter blöjor i soffan istället för på hans skötbädd. Killen har distans, och han är SNÄLL. När mamma blir ledsen ler han med sitt solskens leende som säger:
"mamma det gör inget! Se så underbart vi har det. Småsaker spelar ingen roll! Det är vi nu, och vi har så jättekul tillsammans. En sak kan du alltid göra, leka med mig och vad kul vi har när vi sjunger. Ryck upp dig!"
Ni ser vilket smart pojke vi har!
Tankar om VARFÖR ska allt vara så svårt, göra så ont?!
Att se sitt lilla barn gråta och inte själv kunna lyfta honom, gå runt med honom. Att inte kunna knäppa igen en j-a body! Lyfta honom alla gr på babysången som han tycker är så roligt. Jag känner mig hemsk då...
Få vet hur frustrerande det är...
Jag har dock en nära släkting som för mig är en jättestor förebild. Hon är jättetrevlig, har en jättego familj, är vacker, underbar och framför allt väldigt glad. En av de absolut gladaste och trevligaste personerna jag känner faktiskt, och hon har reumatism. Hon gnäller inte!
Hon ger mig, ovetandes om det själv, hoppet tillbaka när det är nere. Jag tänker då "inte nog med att allt inte behöver vara skit, det kan också vara väldigt ***** bra!". Hon vet inte detta men en dag ska jag säga det till henne =).
Jag brottas med tankar om att det är så besvärligt, att ovissheten om hur det kommer vara om 1 år, eller ens imorgon. Jag vet aldrig... kontra tankar om att jag har sådan TUR att det inte är värre än vad det är!
Att det faktiskt bara är IBLAND jag har så himla ont.
Det här är faktiskt den utan tvekan underbaraste tiden i mitt liv, ja lever den nu!
Liam är glad, han är förstående. Det gör inget om bara varannan knapp är knäppt på bodyn. Eller om han och mamma byter blöjor i soffan istället för på hans skötbädd. Killen har distans, och han är SNÄLL. När mamma blir ledsen ler han med sitt solskens leende som säger:
"mamma det gör inget! Se så underbart vi har det. Småsaker spelar ingen roll! Det är vi nu, och vi har så jättekul tillsammans. En sak kan du alltid göra, leka med mig och vad kul vi har när vi sjunger. Ryck upp dig!"
Ni ser vilket smart pojke vi har!
Goood juuuul!
För 2 dgr sen va det EXAKT 1 år sedan en liten tomtenisse kom till ;)!!!! ♥
bilder
nä ni....
ja struntar i att skriva o lägger upp bilder ist. de e lättare.....
Hej!
jag måste verkligen bli bättre på att blogga! men det är så SVÅRT medans man ammar (som jag emellertid JÄMT gör ;)...) och med onda leder.
För tillfället ammar jag medans jag har datorn "framför" liam på kudden. Går sådär kan jag ju säga. Inte så smidigt. Liam fiser som bara den på datorn så han visar ju verkligen sitt misstycke =S!
Så hur ska man göra då? Använda trådlöst tangentbord? Blogga via mobilen? Men jag har inget trådlöst tangentbord o kan inte surfa via min mob (o även om jag kunde det så funkar inte t9 på min mobil. fatta hur lång tid det skulle ta att skriva ett inlägg, o hälften av gångerna med vänster-armen!
Att blogga då man inte ammar el underhåller Liam är inget alternativ då tiden inte finns hehe ;).
Skaffa barnvakt så jag kan blogga känns ju sådär, dels är det inte helt enkelt att skaffa barnvakt överhuvudtaget. Sen vill ja inte lämna bort honom för att kunna skriva.
Bara nu när jag skrivit fick jag lägga bort grabben en sväng för att kunna skriva. Men han började gråta.... så nu sitter vi här m både barn o dator i knät igen. Varmt o väldigt otympligt....
HUR GÖR NI EG?
För tillfället ammar jag medans jag har datorn "framför" liam på kudden. Går sådär kan jag ju säga. Inte så smidigt. Liam fiser som bara den på datorn så han visar ju verkligen sitt misstycke =S!
Så hur ska man göra då? Använda trådlöst tangentbord? Blogga via mobilen? Men jag har inget trådlöst tangentbord o kan inte surfa via min mob (o även om jag kunde det så funkar inte t9 på min mobil. fatta hur lång tid det skulle ta att skriva ett inlägg, o hälften av gångerna med vänster-armen!
Att blogga då man inte ammar el underhåller Liam är inget alternativ då tiden inte finns hehe ;).
Skaffa barnvakt så jag kan blogga känns ju sådär, dels är det inte helt enkelt att skaffa barnvakt överhuvudtaget. Sen vill ja inte lämna bort honom för att kunna skriva.
Bara nu när jag skrivit fick jag lägga bort grabben en sväng för att kunna skriva. Men han började gråta.... så nu sitter vi här m både barn o dator i knät igen. Varmt o väldigt otympligt....
HUR GÖR NI EG?
