Lilypie First Birthday tickers

Förlossnings historia Del 1

Givetvis gick jag över tiden. Precis som jag trodde!
På min sista tid hos Bm innan förlossning så gav hon mig en lapp med en bokad tid nere på förlossning. Tiden var dagen efter Beräknad födsel (8/9) och det skulle tydligen vara ett samtal om igångsättning hos en läkare (Marie) jag träffat innan.

Väl där, den 8/9. Med min syster Moster L som sällskap. Anmälde jag mig på förlossningen. Vi fick sitta ner och vänta. Det togs ngr prover och vi hade kommit överens om att om det skulle bli gynundersökning skulle hon lämna rummet som vi hade blivit hänvisade till. 
Innan jag vet ordet av det kommer det in en ung man med chanel glasögon. Med ett uttal jag inte kunde förstå och ett namn jag inte kunde uttala. Han var italiensk tror jag. Han frågade mig varför jag ville bli igångsatt. Som ett frågetecken satt jag fortfarande och undrade hur "Marie" blivit 20 år yngre, bytt kön och dragit på sig en schysst dialekt. Grejen var ju att jag inte ens visste att jag ville bli igångsatt. Tiden jag fått av Bm var inte ngt jag ens frågat efter. Och vart var Marie...

Innan jag vet ordet av det är mina brallor nere vid knäna, läkaren känner efter hur mkt öppen jag är (endast 1,5 cm) och gör en HINNSVEPNING.
Allt inför Moster L som vid detta laget såg lite skärad ut. Tystnaden är stor när läkaren lämnar rummet lika fort som han kom in. Jag bryter tystnaden och frågar Syster "VAD FAEN E EN HINNSVEPNING??????!!!!!!!!".

Hon hade svar på tal. Nu vet jag att de ugn "sveper runt" där inne för att på så väg få igång en förlossning.
Nu vet ni det, så får man en hinnsvepning av en italienare helt utan att ens ha bett om det!
Jag tyckte inte ens att det gjorde ont. Fick en ny tid veckan därpå på måndagen den 13:e där det återigen skulle snackas igångsättning.

Jag blödde efter hinnsvepningen och det var normalt läste jag mig till. Dock började det göra mer ont och jag började blöda mer till helgen så på söndagen åkte jag och Papi upp till förlossning för en undersökning. Väl där gjordes en gynundersökning. Var fortf bara öppen 1.5 cm. Hon nådde inte (har en bakåtlutad livmodertapp) till att göra en hinnsvepning så rejält. Kändes inte så mkt liksom förra gången! Åkte hem. Redan innan det besöket hade värkarna börjat sätta igång... molnande rejäl värk. Men de var ju lite från och till. Värkarna kom igen på kvällen. De gjorde ont och var ihärdiga under  natten men aldrig tillräckligt "jämna" för att vara nära förlossning. På morgonen hade jag ont och jag hade nästan inte fått ngn sömn alls. Ngr tim MAX. Papi fick stanna hemma på förmiddagen, vi trodde först att det var nära förlossning. Värkarna var ibland så täta som var 5 min. Men blev sen var 10e ugn som det varit innan.
papi åkte till jobbet och Morfar skjutsade mig till Us där jag hade en tid. Kommer ihåg att jag hade ngr rejäla värkar i bilen på väg dit, men sa inget till Morfar för att inte oroa honom. Värkarna var rejäla och så att jag tappade andan nästan. Väl på besöket kollade hon hur mkt jag var öppen. Jag minns inte riktigt men tror att jag var öppen 2 cm el ngt liknande. Jag fick en REJÄL HINNSVEPNING. Ajaj men nu i efterhand vet jag att det var SÅ värt det.
Sen fick jag frågan om jag ville ha EN TILL. Jajjemensan svarade jag! Helt sjukt att man tackar ja vänligt o bestämt till en sådan förfrågan men alla som har gått en v över tiden vet att man är OTÅLIG o gör MYCKET för att få träffa den lilla. Vi gör beslutet att inte köra en igångsättning dagen därpå utan bokar in en ny tid ist....

Dock har jag mkt ont i nedre delen av buken efter dessa hinnsvepningar. Och medans jag har samtalet om hurvida vi ska göra igångsättning har jag en heeel del värkar!!!
Jag försöker ta mig med staplande steg fr förlossningsavdelningen. Det här var bland det svåraste med hela förlossningen! Jag ringer efter Morfar som får komma och hämta mig i rullstol halvägs ut fr Us. Värkarna kommer fler och fler och det ömmar....

Väl hemma lägger jag mig i soffan (tror att jag och morfar köpte mackor också). Jag kan knappt äta men förstår att jag måste! Värkarna kommer oftare och oftare.... Morfar tar tid på dem.
När han väl måste åka kommer Moster J.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0