Igår hade jag REJÄLA förvärkar!
Har haft förvärkar i flera veckor (eller iaf 2??) nu. Men de har eskalerat, både i mängd och hur ont de gör, de senaste 3 dgrna.
Igår var det på gång igen, Mormor var här och tog tider emellan.
(Finns en jättebra sida att mäta med om man nu inte orkar skriva för hand. Ifall det nu är någon som sitter där ute i samma sits som jag ;)... http://www.varktimer.se/ ).

Värkarna är för korta för att det ska kunna hända något. Men visst har något hänt. Magen känns (och ser ut) som den är 1 dm längre ner efter livmoderns enorma träningspass igår.
Idag har jag ONT, i rygg, i nacke och mage! Träningsvärk antar jag att det är =S!
Känner att jag lever, men värkarna är få.

Usch känns som att all smärta och slit igår var "i onödan". Men så är det ju inte. Livmodern tränar ju, träning är aldrig fel =). Men gjorde så ont och var så intensivt emellanåt så trodde verkligen att det var på gång. Tråkigt att återgå till vardagen nu =S.
Har pratat med BB med. Ang sprutor och allt. Man är skapligt otålig. Men samtidigt är det MASSOR som inte är förberett, det mesta tom.
Har inte ens packat BB-väskan. Det skulle Papi göra har vi bestämt så jag antar att den kommer vara färdigpackad 23/8......2012 =S....
Det går ju inte undan då han ska göra sånna saker. Men vad fasen det går ändå. Folk har fött i urminnes tider, utan ryggsäckar, och bindor eller babyskydd ;)!

Idag känner jag mig helt överkörd i kropp och själ dock. Känner mig blåst på konfekten på något vis. Vet att man har värkar och känningar innan. En del starka, men igår var det JÄTTEMKT och inte bara ngn samandragning hit eller dit. Funderar på om jag ska börja böla nu när jag sitter och lyssnar på Pink "I dont believe you" på repeat.
Men att böla är för jobbigt just nu. Orkar inte. Men det skulle va skönt!

Samtidigt är jag såååå glad. Det är snart dags! Helt fantastiskt...

*** va knäpp man blir av att vara gravid! Hjärnan är som gröt....